Lomografi
Vad är lomografi och Lomo?
Lomografi är fotografering med så kallade leksakskameror, toy cameras. Fenomenet föddes på 90-talet då ett gäng unga studenter i Wien upptäckte kameraklassikern Lomo LC-A och blev fascinerande av den unika känslan bilderna gav. På grund av bristande kvalitet har kamerorna ofta "problem" med stark vinjettering (mörka kanter), ojämnt fokus, ljusläckage och ojämn frammatning av film, vilket bland annat kan leda till oväntade dubbelexponeringar (överlappande bilder). Fenomenet spred sig snabbt och idag finns entuasiaster runt hela världen. Den vanligaste kameran och kameran med den högsta kultstatusen är fortfarande Lomo LC-A (som numera säljs för hiskeliga priser på nätet), även om det finns en rad andra leksakskameror som är vanliga. Några exempel är de kinesiska Holga-kamerorna, Diana och Smena 8M - även denna tillverkad av LOMO, som alltså är en gammal sovjetisk tillverkare av kameror och annan optik.
Det jag gillar med lomografi är spontaniteten och det oväntade. Det finns egentligen bara en regel för lomografi och det är att strunta i alla regler. Istället gäller det att fånga ögonblicket och försöker se saker från ett nytt perspektiv. Det kan egentligen aldrig bli fel. Det imperfekta är hela charmen. Tycker man att det är roligt med regler finns det dock tio regler som man kan följa.
Lomografins tio gyllene regler
- Ta med dig din Lomo överallt.
- Använd din Lomo när som helst, oavsett tillfälle.
- Lomografin ska inte inskränka på ditt liv - det ska vara en naturligt del av det.
- Gå så nära du kan.
- Tänk inte.
- Var snabb.
- Du behöver inte i förväg veta vad du har fångat på film...
- ... och inte nödvändigtvis efteråt heller.
- Prova att ta bilder "from the hip".
- Strunta i alla regler!